Register 03
Avvisade påståenden
Här står de påståenden institutet har haft tillgång till och medvetet inte använder, med skälet utskrivet. Flera av dem är skarpare än det som faktiskt står på sakssidorna. Registret finns för att skälet ska gå att granska — inte för att markera avstånd från någon.
A-001 · Ej verifierad siffra
”819 ärenden, 1 297 brister, 67 procent”
Sifferuppgifterna kommer från sammanfattningar av en tillsynsrapport från 2023 om socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn och unga. Institutet har läst rapporten men har inte kunnat verifiera siffrorna mot den. Rapportens ordagranna slutsatser finns kvar i underlaget.
Skäl: ej verifierad mot originalet. Ett andra skäl väger lika tungt: granskningen gäller barnavårdsärenden enligt socialtjänstlagen och LVU, inte familjerättens utredningar. Siffrorna får aldrig presenteras som familjerättssiffror.
ivo.se (pdf) · se även rättelse R-004
A-002 · Fel mätobjekt
”BBIC har ingen vetenskaplig förankring”
Citatet kommer från Hedlund & Lovén (2008), en psykologexamensuppsats vid Örebro universitet som granskade 19 utredningar från 2005 och 2007.
Skäl: uppsatsen granskar BBIC:s ursprungliga version från 2006 — före revideringen 2015 och före tredje upplagan 2023. Den är inte peer-granskad. Att rikta den mot dagens BBIC vore att mäta fel sak. Grundbokens egna, publicerade förbehåll om kunskapsunderlaget är både aktuella och starkare.
diva-portal.org (pdf)
A-003 · Ej överförbart
”Psykopati går att se på fem sekunder”
Påståendet fördes fram i ett poddavsnitt publicerat 7 september 2026 och vilar på Fowler, Lilienfeld & Patrick (2009): 40 lekmän bedömde 5-, 10- och 20-sekundersklipp av 96 intagna i en högsäkerhetsanstalt, med måttlig korrelation mot klinisk skattning.
Skäl: anstaltsurval, lekmannabedömare och måttlig korrelation. Ingenting i studien stöder att en myndighet skulle kunna bedöma en förälder på det sättet, och institutets hela utgångspunkt är motsatsen: att bedömning kräver dokumenterat beteende över tid och en metod som går att pröva. Påståendet används inte, varken som argument eller som illustration.
Poddavsnittet och den faktakoll som dess redaktion publicerade är lästa i institutets underlag. Länk utelämnad eftersom den innehåller en namngiven persons namn.
A-004 · Saknar belägg i åberopad källa
”Tidig intervention för barn visar mycket positiva resultat”
Påståendet fördes fram i samma poddavsnitt. I den 73-sidiga faktakoll som redaktionen själv publicerade finns inget stöd för det: ordet intervention förekommer inte, och avsnitten om barn handlar om orsaker, inte om insatser.
Skäl: påståendet är inte faktakollat ens av den som publicerade det. Den litteratur som finns om tidiga insatser gäller dessutom barn som själva visar begynnande drag — inte barn till en förälder med sådana drag. Det är två skilda frågor.
A-005 · Föråldrat som nulägesbeskrivning
”En tredjedel av barnen får inget enskilt samtal”
Uppgiften kommer från Socialstyrelsens rapport 2014-12-40 och beskriver läget 2013–2014, liksom uppgifterna om att det i 34 procent av utredningarna framgick mycket lite eller inte alls hur barnets vilja beaktats.
Skäl: sedan mätningen har barnkonventionen blivit svensk lag, socialnämnden fått rätt att höra barnet utan vårdnadshavarens samtycke, och nya allmänna råd trätt i kraft. Siffrorna är giltiga som historiskt underlag men inte som beskrivning av dagens läge. Institutet använder dem bara för att säga att mätningen är från 2014 och att ingen senare har hittats.
mfof.se (pdf)
A-006 · Hypotes utan källa
”Föräldrar som presenterar bra bedöms inte”
Påståendet är rimligt att undersöka och det var en av utgångspunkterna när underlaget till den här webbplatsen togs fram.
Skäl: institutet har inte funnit något myndighetsmaterial, någon studie eller någon annan källa som belägger det. Det är en hypotes, och att blanda ihop den med det som faktiskt är belagt — att metodstödet saknas och att ingen mäter — vore det enskilt allvarligaste felet den här webbplatsen kan göra. Hypotesen kan prövas den dag det finns data. Till dess står den här.
A-007 · Bränd term (källan läst 17/9)
Begreppet om framkallat avståndstagande
Det finns ett etablerat begrepp för att ett barns avståndstagande från en förälder skulle vara framkallat av den andra föräldern. Institutet använder det inte och återger det inte vid namn.
Skäl, två stycken. Europarådets expertgrupp GREVIO fann i sin tematiska Sverigerapport (GREVIO(2024)12, publicerad 28 november 2024) att svenska avgöranden om vårdnad och umgänge ofta bortser från uppgifter om våld i nära relation och använder eller accepterar ”ill-founded concepts such as the so-called ‘parental alienation syndrome’, or similar notions” för att avfärda dem. GREVIO uppmanar Sverige att se till att alla berörda yrkesgrupper känner till att begreppet saknar vetenskaplig grund och att domstolar förbjuds använda det (p. 104 b). Rapporten är läst i original den 17 september 2026; uppgiften är därmed bekräftad.
Det andra skälet är oberoende av det första: begreppet bärs i riksdagen av en återkommande motionslinje som avslagits varje gång, och läses därför som en politisk markör snarare än som en sakuppgift. En kunskapsaktör som använder det placeras inom en mening, oavsett avsikt.
rm.coe.int (pdf, 61 s.) — verifierad mot PDF. Se rättelse R-009.
A-008 · Ej verifierad siffra
”154–150 i voteringen”
Röstsiffran för reservationen om barnets eget biträde i civilutskottets betänkande 2024/25:CU7 (avgjort 26 mars 2025) förekommer i andrahandskällor.
Skäl: inte kontrollerad mot voteringsprotokollet. Att yrkandena avslogs är belagt i betänkandet; siffran är det inte.
riksdagen.se