Kunskapsunderlag 02
Vad finns det metodstöd för?
Reglerna säger att risken ska bedömas. Den här sidan redovisar vilket metodstöd som finns för att göra det — enligt myndigheternas egna kartläggningar. Citaten är ordagranna och finns i källregistret.
Myndighetens eget svar: inget instrument på svenska
Socialstyrelsen publicerade 19 juni 2025 kartläggningen Standardiserade bedömningsmetoder för att stötta familjerättens riskbedömningar (artikelnr 2025-6-9662), en delredovisning av regeringsuppdraget S2024/01210. Sammanfattningen säger, ordagrant:
”Inga enskilda bedömningsmetoder för en sammanvägd bedömning av risk för våld och försummelse mot barn (så kallade riskbedömningsinstrument) beskrivs utifrån kartläggningens urvalskriterier. De bedöms ha tveksam relevans för svensk familjerätt och inget sådant instrument på svenska identifieras.”
Källa: Socialstyrelsen 2025-6-9662. Verifierad mot PDF.
Räckvidden i citatet. Kartläggningen är avgränsad till föräldrautövat våld och försummelse mot barn. Att den inte hittar instrument för andra riskfaktorer är därför inget belägg för att sådana saknas — den letade inte efter dem. Institutet återger avgränsningen varje gång citatet används.
Förstudien bakom kartläggningen
SBU publicerade 2024 en förstudie om riskbedömningsinstrument vid vårdnads- och umgängesutredningar (diarienummer SBU 2024/12), gjord i samverkan med MFoF som del av arbetet med att uppdatera myndighetens handläggningsstöd från 2018. Litteratursökningen gjordes i januari 2024 och gav 84 referenser, varav tolv systematiska översikter granskades.
Två resultat är avgörande för läsningen av hela fältet: ingen studie gjord i svensk kontext identifierades, och flera av de granskade författarna konstaterar att vårdnadsbedömningsinstrument genomgående har svaga psykometriska värden. Bristen på svenskt instrument beror alltså inte enbart på svensk eftersläpning — den internationella verktygslådan är själv svagt utvärderad.
Källa: SBU, förstudie 2024/12. Ej PDF-verifierad.
De svenska stöd som finns
Socialstyrelsens kartläggning beskriver tre stöd som används eller prövats i svensk familjerättslig kontext. Samtliga redovisas med förbehåll om utprövning.
Initial bedömning
En strukturerad intervju med efterföljande sammanvägning. Författarna anger själva att ”utvecklingsarbetet är ofullständigt och kräver utprövning för psykometrisk kvalitet i flera steg”.
FL-DOORS
Australiskt ursprung, översatt och prövat i Sverige via Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Screeningen frågar bland annat om ”egen och partnerns mentala hälsa, föräldrakapacitet till omsorg för barnet samt upplevd stress”. Det är det bredaste screeningverktyg som prövats i svensk familjerättskontext — och det är inte psykometriskt utprövat här.
iRiSk
Utvecklat vid Göteborgs universitet, förvaltas och lärs ut via Marie Cederschiöld högskola och är upptaget i Socialstyrelsens metodguide. Används på indikation, det vill säga först när uppgifter om våld redan förekommer i ärendet. Prövat för upplevd användbarhet, inte för psykometriska egenskaper.
Källa för alla tre: Socialstyrelsen 2025-6-9662. Verifierad mot PDF.
BBIC styr inte familjerätten
Barns behov i centrum (BBIC) förväxlas ofta med familjerättens regelverk. BBIC gäller barnavårdsutredningar enligt socialtjänstlagen och LVU — inte familjerättens utredningar om vårdnad, boende och umgänge, som styrs av MFoF:s allmänna råd och Socialstyrelsens handbok. BBIC är relevant som jämförelse och vid parallella utredningar, inte som familjerättens norm.
Grundboken (artikelnr 2023-9-8734) beskriver dessutom sig själv så här:
”BBIC är inte ett standardiserat bedömningsinstrument och ger heller inte vägledning för vilka metoder eller instrument som kan användas i ett ärende.”
”Det är viktigt att komma ihåg att denna generella bedömning inte är samma sak som en bedömning med ett specifikt riskbedömningsinstrument.”
Källa: BBIC Grundbok 2023-9-8734, s. 8 och s. 98. Verifierad mot PDF.
Modellen bygger på strukturerad professionell bedömning med en tregradig skala — låg risk, förhöjd risk, hög risk — och redovisar sina egna gränser öppet: ”Riskbedömningen är en prognos och kommer att präglas av osäkerheter” (s. 99).
Nordisk utblick
Socialstyrelsens kartläggning innehåller en jämförelse som är direkt relevant för den pågående utredningen, eftersom dir. 2025:72 uttryckligen ska beskriva hur frågorna behandlas i de nordiska länderna:
”I Danmark och Norge genomförs dessa utredningar primärt av legitimerade psykologer med särskild vidareutbildning.”
I Danmark används enligt samma rapport ett självskattningsformulär för alla aktualiserade föräldrar för att klassificera ärendets komplexitet. Formuläret är framtaget av forskare men är inte vetenskapligt utprövat.
Källa: Socialstyrelsen 2025-6-9662. Verifierad mot PDF.