Kunskapsunderlag 01
Vad säger reglerna att socialtjänsten ska bedöma?
Den här sidan återger vad som står i lag, föreskrift och utredningsdirektiv om vad en utredning om vårdnad, boende och umgänge ska innehålla. Citaten är ordagranna. Varje källa finns i källregistret med uppgift om hur den är verifierad.
Lagen: risken ska särskilt vägas in
Den 1 januari 2025 fick risken för att barnet far illa en särskilt framträdande plats i 6 kap. föräldrabalken, genom de ändringar som beslutades med prop. 2024/25:10 Tryggare hem för barn. Portalparagrafen om barnets bästa lyder därefter, i Nationellt centrum för kvinnofrids återgivning:
”Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska särskilt risken vägas in för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (Lag 2024:1174).”
Källa: NCK:s kunskapsbank, ämnesguide vårdnad och umgänge, återgivning av 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Ej PDF-verifierad mot lagtext i original.
Samma lagändring gav domstolen en skyldighet att i vissa svårbedömda fall hämta in ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog. Skyldigheten gäller domstolen, inte socialtjänsten, och bara i vissa fall.
Föreskriftsnivån: fyra riskled i analysen
Vad socialnämndens utredning bör innehålla anges i Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds allmänna råd HSLF-FS 2025:64, beslutade 3 oktober 2025 och gällande från 1 mars 2026. De ersätter HSLF-FS 2017:51. Under rubriken ”Utredarens analys och bedömning” anges att rapporten bör redovisa vilken analys och bedömning utredaren gjort i fråga om:
”− om det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för hot, våld eller annat övergrepp eller att barnet på något annat sätt far illa,
− om det finns risk för att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar, […]
− föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst, […]
− respektive förälders lämplighet som vårdnadshavare, boendeförälder eller umgängesförälder”
Källa: HSLF-FS 2025:64, avsnittet Utredarens analys och bedömning. Verifierad mot PDF.
Barnsamtalet: vad utredaren bör fråga om
Samma allmänna råd anger hur barnet ska höras:
”Utredaren bör under utredningen träffa barnet både enskilt och tillsammans med vardera föräldern.”
”Utredaren bör ställa frågor till barnet i syfte att klarlägga
− om det förekommer eller har förekommit missbruk, psykisk ohälsa eller någon annan problematik i familjen,
− om barnet utsätts eller har utsatts för hot, våld eller annat övergrepp eller på något annat sätt far eller har farit illa”
Den enda kontrollfråga som anges mot det barnet berättat gäller utredarens egen uppfattning av uppgifterna:
”Socialnämnden bör ställa frågor till barnet i syfte att klarlägga om uppgifterna som barnet har lämnat har uppfattats rätt.”
Källa: HSLF-FS 2025:64. Verifierad mot PDF.
Om personalens kompetens anges att den bör ha kunskaper om bland annat ”vad det innebär för ett barn att bevittna våld”, ”konsekvenser av hot och våld i nära relationer” och ”konsekvenser av beroendeproblematik och psykisk ohälsa inom familjen”.
Vad de nya råden skärpte
Föreskriftsnivån har blivit striktare, inte mildare, och det hör till bilden. Jämfört med föregångaren kräver HSLF-FS 2025:64 bland annat att
- utredaren träffar varje barn enskilt,
- barnet får ett avslutande samtal,
- utredningsrapporten redovisar skälen när barnet inte har kommit till tals,
- en förälder som uppgifter riktas mot får bemöta dem.
Ett påstående om att ingenting görs är alltså felaktigt. Frågan den här kunskapsytan ställer är en annan: vad finns det metodstöd för, och vad saknas.
Vad som prövas just nu
Regeringen beslutade 3 juli 2025 kommittédirektivet dir. 2025:72, Barnets rätt att komma till tals i familjerättsliga frågor (kommittébeteckning Ju 2025:16). Särskild utredare är hovrättsrådet och vice ordföranden Ulrika Ihrfelt. Uppdraget sammanfattas ordagrant så här:
”En särskild utredare ska analysera hur barnets ställning och stödet till barnet i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas. Utredaren ska också överväga om en tillfällig företrädare för barn bör kunna utses i frågor hos socialtjänsten.”
Direktivet ålägger också utredaren att hämta in underlag utifrån:
”Vidare ska utredaren, i så stor utsträckning som möjligt, även hämta in synpunkter och upplysningar från barn som har erfarenheter av vårdnadstvister och andra för utredningen relevanta frågor samt från berörda myndigheter och organisationer.”
Källa: dir. 2025:72, fulltext hos riksdagen. Ej PDF-verifierad.
Betänkandet ska redovisas 30 oktober 2026. Datumet är förlängt från 24 augusti 2026; direktivets egen text och flera myndighetssidor anger fortfarande det äldre datumet. Se rättelse R-006.